Idag, inte bara i Sverige, bygger man mer och mer i betong. Betongkonstruktioner ses inte längre som något kallt, grått och tråkigt då man kan uppföra byggnadsverk som inte bara är starka och tåliga utan även med originella former och färger. För att få betongen stark, inte bara i tryck måste så gott som alla konstruktioner dock armeras på ett eller annat sätt. Dessa nya och ofta komplicerade former på konstruktionen ställer nya krav på armeringsmetoden som används, trots detta har sättet att armera i stort sätt sett likadant ut i många, många år.I den här rapporten kommer man att utreda möjligheterna för en ny typ av armering att etablera sig på en mycket konservativ marknad där utrymmet för utveckling och nytänkande är till synes mycket litet.Jämförelser mellan traditionell armering och denna nya cellarmering har gjorts, framförallt med avseende på projekterings- och utförandenivå. Detta har gjorts genom intervjuer med sakkunniga, både ute på byggarbetsplatsen och i armeringsverkstad.

Betongkonstruktioner behöver vara armerade för att klara de belastningar som de utsätts för. Speciellt om de är exponerade i väldig korrosivaggressiv miljö kan komplikationer som sprickbildning i betong och rostning av armering ske. För att undvika att detta sker krävs ett tjockt täckskikt av en mycket god betongstandard. Det är inte alltid möjligt eftersom det ofta krävs att konstruktionerna är tunna och då räcker inte det minskade täckskiktet som skydd. Armeringen måste då skyddas mot rost på andra sätt.

När en ny plattrambro byggs påverkas miljön på ett negativt sätt, detta eftersom den kräver stora mängder betong och armeringsstål. En av betongens huvudsubstanser är cement som står för en betydande del av det globala koldioxidutsläppet. Även stålet släpper ut en stor mängd koldioxid vid tillverkning.Plattrambroar dimensioneras ofta efter L100 vilket innebär en förväntad livslängd på 120 år. Men med dagens utförande på plattrambroar är det svårt att uppnå den förväntade livslängden då broarnas beläggning och kantbalkar slits sönder efter 30-40år.Denna rapport tar upp nya lösningar på plattrambrons konstruktion där modern injekteringsbetong kommer att användas istället för den konventionella anläggningsbetong som idag används för att bygga plattrambroar. Den moderna injekteringsbetongen har många fördelar jämfört med en konventionell anläggningsbetong.

SammanfattningTillsammans med SCF Betongelement AB har en studie genomförts i syfte attutvärdera totalkostnaden för tre olika kopplingstyper vid anslutning mellanprefabricerad betongbalk och pelare. En totalkostnad har sammanställts för deolika lösningarna genom att undersöka,? tillkommande armering för varje lösning,? armeringsvinst i pelare på grund av minskat moment vid en inflyttadbelastningspunkt,? arbetskostnader i fabrik och inköpskostnader av ingjutningsgods.Dessa kostnader har sedan analyserats och jämförts.De kopplingstyper som studerats är, två lösningar med dolda upplag, PCs-konsol från Peikko och Invisible Connections BSF från SB Produksjon AS. Samtden traditionella upplagskonsolen.De tre kopplingarna har jämförts genom dimensionerande beräkningar på enbyggnad belägen i Östersund. Där olika dimensioner och längder på pelaresamt olika lastfall prövats.

I detta examensarbete studeras rullarmering i en brokonstruktion med avseende på effektivisering av byggprocessen. Målet är att ersätta traditionell armering med rullarmering i en studerad bro för att kunna avgöra ekonomiska och tidsmässiga fördelar. Armeringen kommer att granskas i projekterings- och konstruktionsfasen för att finna eventuella hinder. Utifrån dessa hinder skall förslag på lösningar sammanställas för att bidra till en projektering som effektiviserar rullarmeringsmomentet i konstruktionen. Slutligen kommer en jämförelse sammanställas där rullarmeringskonstruktionen ställs emot grundkonstruktionen ur ett tidsperspektiv samt ur ett ekonomiskt perspektiv.Resultaten från granskningen visar på minskade tider och kostnader inom konstruktionens armeringsmoment, vilket även sänker totalresultatet.

Detta examensarbete ämnar besvara huruvida Tekla Structures kan fungera som ett lämpligt 3D-modelleringsprogram för konstruktionsgruppen Nyanläggning och Bro inom Grontmij Sverige. Med goda erfarenheter av Building Information Modeling, s.k. BIM, och 3D-modellering inom andra delar av Grontmij så fanns en önskan att optimera gruppens arbetsprocesser med den senaste kunskapen inom området. Arbetet har fokuserat på att praktiskt modellera en fallstudie baserat på ett av Grontmij tidigare genomfört anläggningsprojekt. För att säkerställa fallstudiens representativitet valdes en plattrambro med stor mängd armering som ansågs ha en komplex geometri vilket potentiellt skulle fördelaktigt kunna representeras i 3D.Vid skapandet av 3D-modellen och tillhörande ritningar delades processen in i tre steg; modellering, detaljering samt visualisering.

En svensk standard, SS 812310­ ? Dimensionering av fiberbetongkonstruktioner, har nyligen tagits fram som skall säkerhetsställa kvalitén och underlätta dimensioneringen av stålfiberbetongkonstruktioner. Tidigare har det inte funnits en dimensioneringsstandard som täcker in området stålfiberbetong. Det har varit upp till enskilda konstruktörer att dimensionera utifrån metoder angivna ur ?Svenska Betongföreningens rapport nr 13?.

Alkali-kiselsyrareaktionen (AKR) är en kemisk reaktion som medför att spänningar uppstår i betongen då den bildade silikatgelen expanderar. Reaktionen kräver tillräcklig hög alkalihalt, reaktiv ballast samt vatten. På grund av de AKR-inducerade spänningarna är det av intresse att få kunskap i hur reaktionen påverkar betongens böjmomentkapacitet, förankring samt skjuvnings- och genomstansningskapacitet. För att besvara frågeställningen har därför en omfattande litteraturinventering tillsammans med tre kompletterande intervjuer utförts. Resultat som har erhållits, påvisar att två huvudsakliga effekter fås av AKR.

Betongplattor på mark är en ofta använd grundläggningsmetod. Trots detta är sprickbildning ett vanligt problem där kraven på maximala sprickvidder ofta inte uppfylls. De sprickor som bildas i plattorna uppkommer bl.a. till följd av dess uttorkning, och då olika fuktförhållanden råder på var sida om plattan utvecklas en krympning som varierar med en gradient över tvärsnittet. Vid dimensionering av armeringen för denna inre last och sprickbildningen den orsakar, finns endast otillräckliga analysermetoder att tillgå i normer.

Inom byggnadsindustrin visas det att 30-35% av ett byggprojekts totala kostnad består av slöserier på grund av att resurser används på onödiga sätt såsom att felkostnader uppstår av diverse olika skäl, spill av material, väntetider på bland annat material eller maskiner samt arbetsskador. Cirka 5% av de allvarliga arbetsolyckorna år 2009-2010 inträffade när personen lastade, lossade, bar eller flyttade något och cirka 20% av de som drabbades tillhörde bygg- och anläggningsarbetare samt metallarbetare. Många av dessa skador skulle nog kunna förhindras genom att se över arbetsmiljön på arbetsplatsen. Armeringen som arbetarna använder är ofta tunga, långa och besvärlig att hantera och detta gör att det finns ett flertal risker som en armerare utsätts för dagligen. Dessa är bland annat: tunga lyft, ohälsosamma arbetsställningar, risken att snubbla samt halka över material.I nuläget finns det en mängd olika armeringslittera (olika typer av armering) inom byggnadsindustrin.

Tekniken är i full framfart, allt mer blir datoriserat och automatiserat. Detta är en process som ständigt utvecklas för att få bättre lösningar på olika problem. Inom betongbranschen finns det tekniska lösningar som hjälper produktionen att bli mer effektiv. En av de stora anledningarna till att dessa tekniska lösningar framförs är för att spara en viktig resurs, tid. Dessa lösningar är bland annat dataprogram som underlättar olika stadier under produktionens gång.Inom betongbranschen används allt mer dataprogram i dimensioneringsstadiet.

Vid uppritandet av byggmodeller på WSP Group i Norrköping använder man idag två program: TEKLA Structures och AutoCAD Architecture. En av anledningarna till detta är att armeringsverktyget Impact Reinforcement i AutoCAD Architecture fungerar bättre än armeringsverktygen i TEKLA Structures. Då man behöver armering i en TEKLA Structures modell exporteras denna till AutoCAD Architecture där armeringsjärnen sedan ritas in. Jag har därför undersökt skillnaderna mellan de båda programmens armeringsverktyg, resultatet är att Impact Reinforcement är lättare att använda medan TEKLA Structures tar längre tid att lära sig, men skulle kunna göra arbetet effektivare med rätt kunskaper..

Järnvägsbron vid Årstaberg kommer när den är klar att mäta 1,4 km, här passerar över 550 tåg per dygn. Bron är en del av projektet Citybanan och kommer att fungera som en spårväxel som styr fjärr-, regional- och godståg till den gamla östra Årstabron. Pendeltågen kommer då färdas på bron över Årstaviken och in i den nya järnvägstunneln vid Södra station.Entreprenaden gick från början till danska företaget Pihl och Son som efter en del problem gick i konkurs, underentreprenören Züblin fick då ta över projektet. Med en ny platsledning gjordes en hel del förändringar på arbetsgången och arbetsmomenten. Från 4 veckor per sektion, där en sektion mäter ca 30 meter lyckades Züblin tillslut effektivisera till 2 veckor.

Kadesjös Ingenjörsbyrå AB, ett konsultföretag inom bygg- och VVS-sektorn med ca 50 anställda, använder ett egenskrivet BASIC program i DOS för beräkning av grundfundament i betong med grundsula och plintskaft avseende stabilitet och erforderlig armering. I dagsläget finns det ungefär 10 användare av programmet.Några kända problem med programmet är att varje dator måste konfigureras manuellt med kommandopromptens NET USE kommando. Detta för att en anslutning av nätverksskrivaren till den lokala porten LPT1 måste finnas för att utskriften ska fungera. Dessutom kan varken indata eller resultat från ett fundament sparas.Detta examensarbete behandlar arbetet för att konvertera det äldre DOS programmet till ett modernare fönsterbaserat programspråk med möjlighet att kunna spara fundamenten för respektive projekt..

Föreliggande rapport behandlar det alternativa stommaterialet lersten. Lera är ett gammalt och traditionellt byggnadsmaterial vars kunskap och egenskaper har fallit i glömska. Detta har gjort att materialet och dess egenskaper generellt är okänt i dagsläget och problematik uppstår bland annat vid ansökan om bygglov. Regler och krav på produkter utvecklas ständigt och finns registrerade i en byggproduktförordning kallad CPR (Construction Products Regulation) som sammanställts av Europeiska unionen. Syftet med kraven är att alla material inom EU:s byggsektor ska jämföras och bedömmas utifrån samma förutsättningar via prestandadeklaration och CE-märkning.